Två positiva och fyra oroande slutsatser om marint skräp

Skräp i havet är ett stort miljöproblem, dock är det ingen som vet hur stort det är.

Men efter EU-projektet MARLIN, som drivs av Håll Sverige Rent, vet vi nu lite mer om situationen i Östersjön. I veckan hölls slutkonferens för projektet i Stockholm. Konferensen samlade många olika aktörer från Östersjöns länder och därmed också olika perspektiv på vad som är viktigt.

Kika gärna i broschyren om MARLIN-projektet, där vissa av resultaten presenteras.

IMG_1347webb2

Jessica Ångström, verksamhetsansvarig för Skräpfria hav på Håll Sverige Rent, talar på konferensen.

Först vill vi berätta om två glädjande trender:

1) Arbetet med förbättra avfallsmottagningar i hamnar samt kontroll av avfall som genereras ombord på kryssningsfartyg och lastfartyg, som pågått under många år, har lett till att avfall som dumpas har minskat dramatiskt. Dumpning har varit förbjudet i Östersjön under många år och mätningarna i MARLIN-projektet visar att väldigt lite skräp verkar komma från sjöfarten. Den bilden ser däremot annorlunda ut på våra svenska stränder mot Nordsjön, där den största delen av avfallet kommer från havsbaserade källor med mycket rep, fiskeutrustning och förpackningar med utländsk text spolas upp på kusten.

2) Helcom har nu äntligen fastställt att en regional aktionsplan för marin nedskräpning ska presenteras 2015.

Tyvärr måste vi också berätta om fyra oroväckande saker:

1) Nedskräpningen verkar öka, vilket var en generell uppfattning av konferensens talare. Möjligen är allas vår attityd att det inte är ok att skräpa ned. Dock omger vi oss idag med mängder av förpackningar och en takeaway-kultur där alla är ständigt on-the-go. Nedskräpningen i städerna har blivit värre och mycket skräp i haven antas komma från de kustnära städerna samt via floder och kanaler ut till haven. Mätningarna i MARLIN-projektet visar också att strandens besökare är en av orsakerna till nedskräpningen av Östersjön.

2) Mer än hälften av skräpet i mätningarna är av plast – och av detta är snabbmatsförpackningar, godispapper och plastbestick, plastflaskor och plastkorkar vanligt. Plaståtervinningen inom EU låg och över hälften läggs på deponi. Samtidigt förväntas plastproduktionen öka från 1,5 miljoner ton 1950 till 735 miljoner ton 2050.

3) Mätningarna visar också att den i särklass största fraktionen är nedbruten plast vilket visar på problematiken att plasten är kvar länge i vår natur där den bryts ned till mindre och mindre bitar och därmed också mer farlig för djurlivet. Fåglar, fiskar och andra havslevande djur kan då lättare få i sig plasten, vilken blockerar matsmältningsorganen och leder till att djuren svälter ihjäl.

4) De ansvariga myndigheterna för havsmiljöfrågor runt Östersjön har alldeles för lite kunskap om omfattning, orsaker och effekter.

Fler lärdomar från projektet och från konferensen

Nedskräpningen är ett problem med många dimensioner, sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser och där vi måste arbeta på många olika nivåer i samhället. Nedskräpningen är nära sammankopplat med vår moderna take-away lifestyle och att om vi ska lyckas ändra attityder och beteenden i frågan måste vi alla bli bättre på att förstå och se människan – vad som styr vårt beteende och att vi i 80 procent av fallen handlar utifrån de kortsiktiga konsekvenserna (tex vad som fungerar bäst i stunden) än olika regelverk…

Vårt budskap och vårt mål

Med MARLIN-projektet har vi byggt upp en god struktur för miljöövervakning av Östersjöskräp samt hantering av data som är en mycket god grund för att uppfylla våra åtagande i marina direktivet (implementerad genom havsmiljöförordningen i Sverige) samt HELCOMs aktionsplan gällande marin nedskräpning i Östersjön.

En slutrapport från projektet kommer att presenteras i december 2013 med mätresultat från 25 stränder runt Östersjön, rekommendationer för framtiden samt resultaten från workshopen som hölls under konferensen, där konferensdeltagarna fick rangornda prioriterade åtgärder och målgrupper för ett en skräpfri Östersjö.

Föregående

Vi var på Viamaredagen!

Nästa

Batteriskolan och Grön Flagg på Skolforum

4 kommentarer

  1. Gull-Britt hjelm

    Hej

    Jag undrar varför ni inte prioriterar målgrupper för ett skräpfri västkust också
    Våra kuster här i norra Bohuslän är också nedskräpade av samma skräp som Östersjön tycker inte att ni bara ska jobba för att rädda östersjön det är lika viktigt med vår kust här.Så vi också kan njuta av vår natur på denna sidan.MVH Gull-Britt Hjelm

  2. Eva Andersson

    Hej!
    Jag bor i Götene kommun som tillsammans med Mariestad och Lidköpings kommuner tillhör Biosfärområde. Alla tre kommunerna har vattendrag och stränder i anslutning till Vänern. Även här är diken, vägrenar och stränder nedskräpade. Skräp som till slut hamnar i Vänern som är vår största färskvatten källa. Jag har sedan i våras börjat att plocka skräp i vägrenar runt E20 för att göra något konkret. Jag vill föreslå att ni också tar upp Vänerns utsatthet och verkar för att kommunerna runt Vänern samarbetar för att stoppa nedskräpningen. Hälsningar Eva Andersson

Kommentera


Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén