Sida 2 av 11

Batteriskolan och Grön Flagg på Skolforum

Just nu pågår Skolforum för fullt på Stockholmsmässan i Älvsjö utanför Stockholm. Håll Sverige Rent är där och berättar både om Batteriskolan och om Örnäventyret.

Magnus Samuelsson, känd som världens starkaste man, är med på mässan och berättar om Batteriskolan för besökarna. Batteriskolan vill inspirera elever till ett lustfyllt lärande om batterier, återvinning och miljöfrågor, på webbplatsen finns spännande pedagogiskt material med uppdrag och aktiviteter för elever i åk F-3 och 4-6.

MS-webb

Magnus Samuelsson – Batteriskolans ambassadör

Lisa Adelsköld från Håll Sverige Rent berättade om det pedagogiska materialet Örnäventyret, som innehåller ett spännande äventyr om allemansrätten för årskurs 1-6. Materialet finns att ladda ner på Håll Sverige Rents webbplats.

Lisawebb

Lisa Adelsköld från Håll Sverige Rent

 

Två positiva och fyra oroande slutsatser om marint skräp

Skräp i havet är ett stort miljöproblem, dock är det ingen som vet hur stort det är.

Men efter EU-projektet MARLIN, som drivs av Håll Sverige Rent, vet vi nu lite mer om situationen i Östersjön. I veckan hölls slutkonferens för projektet i Stockholm. Konferensen samlade många olika aktörer från Östersjöns länder och därmed också olika perspektiv på vad som är viktigt.

Kika gärna i broschyren om MARLIN-projektet, där vissa av resultaten presenteras.

IMG_1347webb2

Jessica Ångström, verksamhetsansvarig för Skräpfria hav på Håll Sverige Rent, talar på konferensen.

Först vill vi berätta om två glädjande trender:

1) Arbetet med förbättra avfallsmottagningar i hamnar samt kontroll av avfall som genereras ombord på kryssningsfartyg och lastfartyg, som pågått under många år, har lett till att avfall som dumpas har minskat dramatiskt. Dumpning har varit förbjudet i Östersjön under många år och mätningarna i MARLIN-projektet visar att väldigt lite skräp verkar komma från sjöfarten. Den bilden ser däremot annorlunda ut på våra svenska stränder mot Nordsjön, där den största delen av avfallet kommer från havsbaserade källor med mycket rep, fiskeutrustning och förpackningar med utländsk text spolas upp på kusten.

2) Helcom har nu äntligen fastställt att en regional aktionsplan för marin nedskräpning ska presenteras 2015.

Tyvärr måste vi också berätta om fyra oroväckande saker:

1) Nedskräpningen verkar öka, vilket var en generell uppfattning av konferensens talare. Möjligen är allas vår attityd att det inte är ok att skräpa ned. Dock omger vi oss idag med mängder av förpackningar och en takeaway-kultur där alla är ständigt on-the-go. Nedskräpningen i städerna har blivit värre och mycket skräp i haven antas komma från de kustnära städerna samt via floder och kanaler ut till haven. Mätningarna i MARLIN-projektet visar också att strandens besökare är en av orsakerna till nedskräpningen av Östersjön.

2) Mer än hälften av skräpet i mätningarna är av plast – och av detta är snabbmatsförpackningar, godispapper och plastbestick, plastflaskor och plastkorkar vanligt. Plaståtervinningen inom EU låg och över hälften läggs på deponi. Samtidigt förväntas plastproduktionen öka från 1,5 miljoner ton 1950 till 735 miljoner ton 2050.

3) Mätningarna visar också att den i särklass största fraktionen är nedbruten plast vilket visar på problematiken att plasten är kvar länge i vår natur där den bryts ned till mindre och mindre bitar och därmed också mer farlig för djurlivet. Fåglar, fiskar och andra havslevande djur kan då lättare få i sig plasten, vilken blockerar matsmältningsorganen och leder till att djuren svälter ihjäl.

4) De ansvariga myndigheterna för havsmiljöfrågor runt Östersjön har alldeles för lite kunskap om omfattning, orsaker och effekter.

Fler lärdomar från projektet och från konferensen

Nedskräpningen är ett problem med många dimensioner, sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser och där vi måste arbeta på många olika nivåer i samhället. Nedskräpningen är nära sammankopplat med vår moderna take-away lifestyle och att om vi ska lyckas ändra attityder och beteenden i frågan måste vi alla bli bättre på att förstå och se människan – vad som styr vårt beteende och att vi i 80 procent av fallen handlar utifrån de kortsiktiga konsekvenserna (tex vad som fungerar bäst i stunden) än olika regelverk…

Vårt budskap och vårt mål

Med MARLIN-projektet har vi byggt upp en god struktur för miljöövervakning av Östersjöskräp samt hantering av data som är en mycket god grund för att uppfylla våra åtagande i marina direktivet (implementerad genom havsmiljöförordningen i Sverige) samt HELCOMs aktionsplan gällande marin nedskräpning i Östersjön.

En slutrapport från projektet kommer att presenteras i december 2013 med mätresultat från 25 stränder runt Östersjön, rekommendationer för framtiden samt resultaten från workshopen som hölls under konferensen, där konferensdeltagarna fick rangornda prioriterade åtgärder och målgrupper för ett en skräpfri Östersjö.

Vi var på Viamaredagen!

I lördags var Håll Sverige Rent med på Viamaredagen i Sandhamn. Vi presenterade bland annat vår nya kampanj om allemansrätten, och höll även öppet i vår tatueringsverkstad.

Många passade på att skriva under allemansrättens Code of Conduct. Gör det du också på vår webbplats för kampanjen ”Var rädd om din arena”. Och glöm inte att testa dina kunskaper i vår frågesport om allemansrätten!

Sandhamn-Viamare-2013-094webb

Många passade på att skriva under allemansrättens Code of conduct

Sandhamn-Viamare-2013-089-copywebb

Populära tatueringar!

 

Sandhamn-Viamare-2013-093webb

Skriv under du också!

 

 

 

Skräpbilderna strömmar in via vår app – rapportera du med!

Under augusti rapporterades 226 bilder med skräp in via Håll Sverige Rent-appen.  Det var bilder på byggskräp, bilvrak, överfyllda soptunnor, däckupplag och mycket, mycket mer. Ladda ner appen och rapportera in du med! Här kan du se några av bilderna.

Avgasrör_Nykvarn_

Avgasrör Nykvarn

 

Bilvrak Falköping

Bilvrak Falköping

 

Badleksaker Gotland

Badleksaker Gotland

 

Soffa Falun

Soffa Falun

 

Vi på Håll Sverige Rent har ingen möjlighet att ta hand om allt skräp som rapporteras in, utan vi använder rapporterna för att kartlägga nedskräpningen. Men det finns alla möjligheter för kommuner att ta del av rapporterna och se till att nedskräpningen åtgärdas.

I dagsläget har tre kommuner (Borås, Östhammar och Södertälje) anslutit sina ärendehanteringssystem till rapporteringsfunktionen. Då hamnar mobilanvändarens rapport med fotografi, geotagg samt meddelande direkt i kommunens ärendehanteringssystem, där en tjänsteman kan öppna ärendet och se till att skräpet tas om hand. Läs om hur Borås jobbar med appen.

Folk- och Naturkonferensen miljömärkt av Håll Sverige Rent

För första gången är miljödepartementets konferens Folk och Natur märkt med Håll Sverige Rents Miljömärkt Event.

Simon Strandvik från Håll Sverige Rent och miljöminister Lena Ek

Simon Strandvik från Håll Sverige Rent och miljöminister Lena Ek

 

Miljöminister Lena Ek tog emot diplomet för miljömärkningen, och påminde samtidigt församlingen om det viktiga i att börja diskutera miljöfrågorna med människor i unga åldrar. Lena Ek refererade då till Håll Sverige Rents Skräpplockardagar, som hon invigde förra året.

Nyheter från Almedalen – fimpen kan bli inkluderad i boten

På Håll Sverige Rents seminarium under Almedalsveckan i Visby var en av nyheterna att regeringen funderar på att inkludera cigarettfimpen i nedskräpningsboten. Det var Mattias Johansson, stabschef på Miljödepartementet som under sitt anförande nämnde att de antagligen kommer att se över reglerna kring den nya boten. Miljödepartementet tittar just nu även på om det är möjligt att infoga miljöaspekten i gaturenhållningslagen, hur man ska komma tillrätta med strandstädningen i de hårt drabbade kommunerna på västkusten och på finansiering för det förebyggande arbete mot nedskräpningen.

panelen-vid-debatten_beskuren

Några av deltagarna på seminariet i paneldiskussion. Från vänster Anna Linusson, Håll Sverige Rent, Jonas Dahllöf, Stockholms stad, Sara Korlén, psykolog Pbm, Marina Johansson (s), kommunalråd Göteborgs stad, Maud Dolk, Envac och Mattias Johansson, stabschef på Miljödepartementet.

På seminariet med fokus på nedskräpning i parker berättade bland annat Marina Johansson, kommunalråd i Göteborgs stad, om hur staden ser på nedskräpningen och att de tycker att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Vi på Håll Sverige Rent passade på att dela ut priset Årets kommun, som Göteborg tilldelats för fjärde året i rad. Göteborg arbetar med tydliga politiska mål för att minska nedskräpningen och engagerar mängder med medborgare i skräpplockaraktiviteter varje år. Staden har som mål att bli en trygg och vacker stad – både för besökare och för boende. Den offentliga miljön är ju allas vårt vardagsrum!

Gbg-får-priset-av-Anna_beskuren_webb

Marina Johansson (s), kommunalråd i Göteborg, får priset Årets kommun av Håll Sverige Rents vd Anna Linusson.

På seminariet berättade också Sara Korlén, psykolog på Pbm, om varför vi skräpar ner och vad vi kan göra åt beteendet i sig. Och det handlar mycket om konsekvenser – vad som händer efter det att du kastat skräpet på fel ställe. Det är de kortsiktiga konsekvenserna i stunden som styr vad du gör. Det kan vara både negativa konsekvenser (att du blir bötfälld) eller positiva (att du känner att du är en god människa). Det är viktigt att människor förstår varför de ska agera på ett visst – vad bidrar jag till om jag slänger skräpet på rätt ställe – att helt enkelt synliggöra den långsiktiga effekten av att jag faktiskt tar ansvar.

Kvällen innan vårt seminarium genomförde vi en miniaktion på Donners plats i Visby. Vi drog på oss handskarna och drog runt och plockade skräp tillsammans med bland annat Naturvårdsverket, Avfall Sverige, Skanska, Envac och några andra frivilliga. Och det var inga problem att fylla våra säckar med skräp – det låg drivor med informationsblad, pappersmuggar och annat skräp på gatan.

förberedelser_webb

Förberedelser inför skräpplockning i Visby.

 

Maud-och-NV_webb

Maud Dolk från Envac och Berit Oscarsson, informationschef på Naturvårdsverket, i skräpplockartagen i Visby.

 

 

Kolla filmen om skräp efter valborg

Vi fick en film av Joel Sjöström, 14 år, från Lund som vi gärna vill dela med oss av. Den visar hur det ser ut dagen efter.

Rejält med skräp efter dyk

Det vanligaste skräpet som dykarna fick med sig upp vid helgens skräpdyk i Wasahamnen på Djurgården i Stockholm var pantburkar – en resurs som gör bättre nytta om den pantas. Kanske var fynden av pantburkar så stor eftersom sikten var i det närmaste obefintlig i det grumliga vattnet, och burkarna glänste till därnere på botten när dykarna simmade förbi.

Det är tydligt att det är från land som mycket av skräpet i hamnen kommer. På det stora hela gissar vi att 80 procent av det skräp som hamnar i havet kommer från land. Ett stort problem är att ingen städar haven. Hur mycket skräp som finns under ytan är det ingen som vet, men vi börjat mäta skräp på stränderna för att få en uppfattning om mängderna skräp som finns därute i våra hav.

Kolla in lite bilder från skräpdyket:

många kollar

Många människor var på Skärgårdsmässan i helgen, och många kollade på skräpdyket.

Vår kompisar Vattenmannen & Speed!

Vår kompisar Vattenmannen & Speed!

Dykarna hittade massor med skräp i det grumliga vattnet.

Dykarna hittade massor med skräp i det grumliga vattnet.

Det som var dolt under ytan ligger nu på bryggan.

Det som var dolt under ytan ligger nu på bryggan.

 

Allt möjligt skräp från dyket.

Allt möjligt skräp från dyket.

 

Ett nöjt dykgäng!

Ett nöjt dykgäng!

 

 

 

 

Årets skräpmätningar är igång

Nu har årets skräpmätningar i städer dragit igång. Först ut är Borås stad, där mätningarna genomförs av kommunens initiativ Mobile Info Center. Ska bli spännande att ta del av resultaten.

 

skrapmatning

Från vänster: Masoud Jalilzadeh Marzouni, Ismet Xhemajli och Esmieel Hussein Sileh från Mobile Info Center

 

 

 

 

Ingen ansvarar för att städa i naturen

Idag publicerar Dagens Samhälle vår debattartikel om ansvaret för skräp i skogen. Här kan du läsa den i en något förlängd version:

Vem är egentligen skyldig att städa i naturen när någon okänd slängt saker där? Ingen vet och på många håll får skräpet ligga kvar medan kommunen och fastighetsägaren bråkar om vem som är ansvarig. Lagstiftningen som reglerar detta är ålderdomlig och mycket otydlig. Håll Sverige Rent kräver nu att de aktuella reglerna förtydligas och arbetas in i miljöbalken, så att det inte är någon tvekan om vem som ska städa längre.

Via Håll Sverige Rents mobilapplikation får vi varje vecka in rapporter på skräp som slängts i naturen över hela Sverige. Det är däck, gamla spisar, byggavfall, möbler,– ja i princip allt möjligt och ibland i stora mängder.

Självklart är det ett brott att skräpa ned i naturen. Men när det inte går att hitta gärningsmannen, vem ska städa då? Det visar sig vid en närmare granskning av lagstiftningen och den praxis som finns att det är mycket oklart.

Den lag som reglerar kommunernas renhållningsskyldighet har sitt ursprung i den kommunala renhållningslagen från 1970. Trots att reglerna har ett mycket nära samband med naturvårds- och avfallsbestämmelserna ligger de idag utanför miljöbalken. Inga större ändringar har gjorts i den här lagstiftningen de senaste 40 åren – trots att verkligheten är en annan idag än på 1970-talet.

Att oklarheten är ett stort problem bland både kommuner och fastighetsägare blev tydligt i arbetet med regeringsuppdraget för minskad nedskräpning, som Naturvårdsverket fick 2011 och som slutredovisades i början av april. I arbetet med regeringsuppdraget har Håll Sverige Rent bland annat tagit fram en vägledning för hur kommuner ska hantera omfattande nedskräpning, och i samband med det varit i kontakt med en mängd kommuner och fastighetsägare som varit förvirrade och frustrerade.

I en dom från Miljööverdomstolen från 2006 har domstolen kommit fram till att miljöbalken innehåller mycket begränsade möjligheter att förelägga en fastighetsägare om städning, samtidigt som möjligheten att förelägga kommunen att städa i naturen med stöd av gaturenhållningslagen är mycket begränsad, främst när det är motiverat av naturhänsyn. Konsekvensen är att skräpet i många fall ligger kvar i naturen, medan fastighetsägaren och kommunen tvistar om vem som ska städa. I vissa fall tvistar kommunen med kommunen.

I ett fall i Skåne har rättsläget lett till att miljö- och byggnadsnämnden förelagt den tekniska nämnden att städa, efter det att länsstyrelsen upphävt miljönämndens tidigare föreläggande mot fastighetsägaren. Den tekniska nämnden har nu överklagat miljönämndens beslut till länsstyrelsen. Och där ligger ärendet nu, sedan förra sommaren. Allt medan skräpet ligger kvar i fastighetsägarens skog, skräp som någon okänd person kastat där.

Nedskräpning i naturen skadar djur och växter och orsakar olägenheter för människor som vistas i skog och mark, och kan också leda till negativa konsekvenser för allemansrätten.

Det är orimligt att en lagstiftning baserad på regler från 1970 leder till att skräp ligger kvar i naturen år efter år, på grund av att det inte går att reda ut vem som ska städa. Situationen är ohållbar och det är dags för regeringen att se över lagstiftningen.

Anna Linusson,

VD, Stiftelsen Håll Sverige Rent

 

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén