Månad: oktober 2012

Paralyses by analyses – eller kan vi agera nu?

I förra veckan träffade Jessica Ångström från Håll Sverige Rent forskare från Holland, England och Sverige i samband med ett symposium om marin nedskräpning, som arrangerades av Örebro Universitet.

På symposiet berättade en forskargrupp på MTM Research Centre vid Örebro Universitet att de undersöker huruvida den plast vi finner i våra hav kan läcka eller vara bärare av andra miljögifter, så kallade POPs (persistent organic pollutants), föroreningar som tar mycket lång tid att brytas ned. Forskarna har tagit prover i några av de gigantiska virvlar av plast som finns i våra världshav tillsammans med initiativet Algalita – en segelbåt och besättning som brinner för havets miljöfrågor och som tar med sig forskarteam ut på havet för att möjliggöra olika provtagningar. Forskarna har håvat efter små, små skräppartiklar och analyser nu resultaten. Förhoppningsvis kan vi veta mer i framtiden.

Det finns flera kunskapsluckor gällande nedskräpningen av våra hav – inte minst i Östersjön. Frågan börjar därför ta fart på allvar även bland forskare och universitet.

I veckan utlyste Formas och Svenskt Vatten medel för forskning av marina föroreningar, där marin nedskräpning var ett prioriterat område. Medlen ska delvis kunna gå till forskning som ger vidare underlag för att kunna genomföra EUs marina direktiv. Genom EU:s marina direktiv ska alla medlemsländer fastställa god miljöstatus av haven, och där ingår bland annat marin nedskräpning som en deskriptor för att fastställa god miljöstatus. Vi vet att skräpet skadar djurlivet genom att djur äter eller trasslar in sig i skräp – men vi behöver också identifiera en art som kan fungera som indikator för skräpet i haven för att kunna följa utvecklingen.

Det finns idag många rapporter om mikroplaster i våra hav, från alla delar av världen, men vi behöver gemensamma mätmetoder för att kunna jämföra data och statistik. Det finns flera källor till mikroplasten, såsom peeling-krämer; avrinning från land som för med sig svarta skräppartiklar som tros komma från däck och vägslitage; långa fibrer som forskarna hittar i prover tros komma från fleecetröjor och andra textilier som våra reningsverk inte har möjlighet att rena.  Troligen spelar det stora skräpet en viktig roll – eftersom det egentligen inte försvinner – utan bara bryts ned till mindre och mindre bitar.

Vi behöver veta mer – men vi vet också tillräckligt för att agera NU! Efterlevnaden av lagar och direktiv måste skärpas, det måste vara enkelt för individer och företag att hantera avfall korrekt, och vi måste ständigt jobba med attityder och beteende, för nedskräpningen av våra hav är verkligen onödigt – ett av våra mest onödiga miljöproblem!

Skrotbåt föder skräp

Att redan nedskräpade miljöer lätt bli ännu mer skräpiga är något som vi ofta brukar säga. Studier visar nämligen att nedskräpning skapar en negativ spiral – om det redan ligger skräp på marken är det ok att kasta ett skräp till. Kolla in vår webbplats om nedskräpningens konsekvenser.

I vårt projekt ”Svenska skrotbåtar” är vi ute och kartlägger uttjänta och övergivna skrotbåtar. Vid många av dessa båtar är det väldigt tydligt att den här negativa spiralen inte bara är en teori.

Skrotbåt i Ösmo

Göteborg fick sitt pris

I lördags delade vi ut priset Årets kommun till Göteborg för deras insats i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar. Joakim Brodahl var på plats på Göteborgs stads fest i Slottskogen.

Joakim Brodahl från Håll Sverige Rent delar ut pris till kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Anneli Hulthén

Göteborgs stad vann i våras för tredje året i rad, och fick blommor, diplom och hyllningstal.

Joakim  Brodahl lyfte särskilt fram kommunens långsiktiga och målmedvetna arbetet som i sin tur år efter år resulterar i imponerande mängder deltagare i kampanjen Skräpplockardagarna.

Under våren 2011 deltog 195 706 Göteborgare, allt från 2-åringar i förskola, fotbollspelare och politiker  i skräpplockaraktiviteter. Det tycker vi är fantastiskt!

Skräppyssel på kalaset i Göteborg

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén