Månad: september 2012

Skrotbåtar som ligger och skräpar

Vi på Håll Sverige Rent är just nu ute och letar efter och dokumenterar uttjänta fritidsbåtar runt om i Sverige. Här nedan ser du några av våra ”fynd”.

Havererad träbåt i närheten av Stockholm

 

Vi vill ta reda på hur stort problemet egentligen är och hur mycket det kostar att ta hand om vraken. Vi har fått in en hel del tips från allmänhet och båtklubbar. Känner du till någon gammal skrotbåt som ligger och skräpar – hör av dig!

Antalet uttjänta fritidsbåtar kommer att öka. Det skriver Naturvårdsverket i en rapport från förra året, där verket tittade på ett system för producentansvar för fritidsbåtar.

 

Plastbåt på land i närheten av Stockholm

 

Båtmotor på land i närheten av Stockholm

 

Skräp på Kebnekaise

”Folk beter sig ganska illa”. Det tycker Gustaf Sixten Inga, som är Green Key-märkta STF Kebnekaises fjällstations platschef. Det handlar om skräp. Trots att Gustaf tycker att det är förhållandevis rent med tanke på att runt 15000 enskilda besökare kommer till närområdet varje år, blir det ändå många säckar skräp efter städrundorna.

Varje vår och vinter går personalen ut och städar, ibland tillsammans med gästerna som får fika efteråt. Då går de några hundra meter bort från stationen och plockar med sig det de hittar, sammanlagt runt 4-5 sopsäckar med max 50-75 kilo skräp varje gång. Men runt toppstugorna brukar det bli mer, uppemot 100 kilo skräp varje gång de städar, vilket beror på mycket frystorkatpåsar med matrester i.

 

Skräpet måste flygas ned med helikopter, vilket bara görs en gång per år. Enligt Gustaf beror nedskräpningen främst på lathet – det saknas ju logik i att man att man inte skall kunna bära med sig tomma förpackningar ned från berget, när man orkade bära upp dem fulla. Gustaf berättar att folk antagligen upplever det som bättre att lägga skräpet inne i någon av stugorna än utomhus och tycker på så vis att de inte har gjort något större fel. Det tråkiga är att så länge det inte finns något kvarlämnat skräp inne i stugorna är tröskeln väldigt hög. Men så snart det lämnas kvar minsta lilla blir det som en signal att det är i sin ordning att göra så.

Det finns två toppstugor ca 500 meter från varandra. En av dem passerar fjällstationens guidade turer nästan dagligen och den har vi möjlighet att hålla efter. Den andra blir enligt Gustaf mycket skräpig enligt logiken ovan: har folk innan lämnat kvar sitt skräp är det ok för mig också.

Avfallshantering på fjällstationen är annars mycket välplanerad. Kebnekaise Fjällstation fungerar som ett minisamhälle. Många funktioner som kommuner vanligtvis levererar gör stationen i egen regi: dricksvatten, avloppsrening och avfallshantering.

Att få avfallshanteringen att fungera så smidigt som möjlig är något Gustaf och hans kollegor har jobbat med mycket de senaste åren. Kortfattat går det till så att soporna samlas in av personal, handsorteras och förvaras till nästkommande vinter, då de körs på snön till Nikkaluokta för vidare transport till Kiruna. De soporna som är brännbara förbränner de på plats, askan tas även den om hand och skickas härifrån.

Om man summerar arbetsinsatsen för avfallshanteringen menar Sixten att de lägger ca 175 arbetstimmar på handsortering av sopor, ytterligare 300 arbetstimmar för övrig hantering och att transporter och avgifter kostar oss ca 75 000 årligen.

Städkampanjerna tar kanske 25 arbetstimmar i anspråk och ett helikopterlyft från toppstugorna kostar ca 5000.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén