Håll Sverige Rents blogg

Vårens mesta skräpplockarvecka är nu i full gång och vi ser framför oss hur gula påsar och säckar fladdrar i mångas händer just nu i stora delar av Sverige! Flera kommuner uppmärksammar Skräpplockardagarna lokalt på olika sätt, med tävlingar, skräprace, gemensamma aktiviteter och en massa annat.

Två kommuner (vad vi känner till hittills) har i år valt att försöka uppmärksamma sina invånare på nedskräpningsproblemet genom att låta bli att städa några dagar i stadskärnan. Att gator och parker städas vid klockan fem på morgnarna är det säkert inte många som tänker på, resonerar man, och låter skräpet ligga för att få invånarna att öppna ögonen för hur det egentligen står till.

I Göteborg har man testat greppet förut, att låta Avenyn vara ostädad under fem dagar innan skräpplockarveckan – och att det märks kunde vi läsa i Göteborgs-Posten i veckan.

I Västerås har man också dragit ner på städningen några dagar. Helgen som gick lät man gatorna vara och även tisdag och torsdag denna vecka drar man ner på insatserna från kommunens sida. Enligt Vestmanlands Läns Tidning verkar västeråsarna ha skött sig rätt bra under helgen. Kommentarerna till artikeln förklarar det med att det inte gällde en lönehelg.

Här i Stockholm kan skräpplockarna lämna sina gula säckar vid offentliga papperskorgar för upphämtning och redan i tisdags fick vi det första bildbeviset på att skräpplockare varit i farten. Tack Marie Ekbom för bilden från Hägerstensåsen!

1 miljard. Så många fimpar hamnar på backen i Sverige varje år. Varje år! Det är så mycket att det är svårt att begripa hur det hinns med.

Utöver det faktum att fimparna som hamnar fel är så många och av den anledningen är ett problem, utgör de ett särskilt besvärligt problem som skräpföremål även av andra anledningar. Dels innehåller de gifter som kan spridas i våra vatten – i synnerhet om de slängs i våra dagvattenbrunnar, de innehåller plast som bryts ner mycket långsamt, och de är mycket kostsamma att få bort eftersom de ofta måste plockas för hand. 1 miljard fimpar. För hand.

Trots detta omfattas fimpen inte av den nedskräpningsbot som började gälla förra sommaren och som kan rendera en nedskräpare en bot om 800 kr. Det är obegripligt och oacceptabelt. Det tycker vi på Håll Sverige Rent och det tycker också Ulla Hamilton, Trafik- och arbetsmarknadsborgarråd i Stockholm som har ansvaret för renhållningen i staden. Tillsammans skrev vi därför en debattartikel som publicerades i Aftonbladet igår, tisdag den 23 april.

Ett dygn efter publiceringen kan vi konstatera att frågan engagerar även andra och det gläder oss! Vi kommer att fortsätta arbeta för ett skräpfritt Sverige och för lösningar som kan få bort fimpar som hamnar utanför askkopp och papperskorg.

Ulla Hamilton och vår vd Anna Linusson pratade också om detta i samband med att vårens mesta skräpplockarvecka invigdes i Stockholm i måndags tillsammans med förskolan Måttbandet. Mer om det på P4 Stockholms webbplats.

Nu är årets Nationella Skräpplockardagar i full gång. I fredags invigde miljöminister Lena Ek årets omgång med att plocka skräp tillsammans med barnen och pedagogerna på förskolan Kastanjegården i Norrköping. Miljöministern var tydlig med vikten av aktiviteter av det här slaget – inte för att det blir renare utanför den vidare effekt som sådana här aktiviteter får.

Mijöminister Lena Ek och Håll Sverige Rents VD Anna Linusson

– Skräpplockningen gör det trivsammare i närmiljön, men har även större effekter. Det som vi gör i det lilla betyder väldigt mycket i det stora, sa miljöministern.

Hon berättade i sammanhanget att man nyligen på ett informellt miljöministermöte i EU diskuterat problemet med nedskräpningen av våra hav – skräp är ingen liten miljöfråga utan ett allvarligt miljöproblem. Hon uppmanade också alla att delta i skräpplockardagarna!

Miljöministern plockar skräp med barnen på förskolan Kastanjegården

Se ett inslag på TV4 play med miljöministern.

För någon vecka sedan träffades flera tusen pedagoger från förskola och skola på ett forum för kunskapsutbyte och kompetensutveckling, kallat ”Inspiration och Guldkorn”. Håll Sverige Rent var där tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund. På forumet hölls fler än 200 inspirerande seminarier.

Läs mer om LRF:s skolsatsning här: http://www.lrf.se/Skola/

Läs mer

De flesta kommuner utmed kuststräckan från Strömstad till Simrishamn uppger att skräp vid kusten är ett problem. Nästan 70 procent av kommunerna uppger att de har ganska stora till mycket stora problem med skräp längs kusten. Det visar en ny SIFO-undersökning som Håll Sverige Rent genomfört i samband med kampanjen Kusträddarna.

Nytagen bild från naturreservat i Tanum

Det är främst kommunerna i norra Bohuslän som uppger att de har mycket stora problem med skräp som hamnar på stränder. 41 procent av de tillfrågade kommunerna uppger att det har mycket stora eller stora problem med marin nedskräpning. Men det är inte bara där som skräpet upplevs som ett problem – endast två av de 27 undersökta kommuner utmed kuststräckan uppger att nedskräpning inte alls är ett stort problem.

5 av de 27 undersökta kommunerna uppger att kostnaden för att städa uppgår till mer än 1 miljon kronor per år. För de övriga kommunerna varierar kostnaden från väldigt lite till 600 000 kronor. Ganska många, 19 procent, uppger att de inte vet hur stora kostnaderna är.

Ilandflutet skräp är det största problemet är, enligt kommunerna. På vissa kuststräckor uppskattas att 100 procent av det skräp som ligger på kusten är ilandflutet. Och en mycket stor andel av kommunerna (81 procent) har en uppfattning om var skräpet kommer ifrån. De flesta svarar att skräpet kommer från andra länder som Tyskland, England, Polen och Danmark.

En annan slutsats från SIFO-undersökningen är att plast är det mest förekommande skräpet. Nästan alla kommuner uppger att de har en uppfattning om vad för skräpmaterial som dominerar på deras stränder, och plast är det material som dominerar. Efter plast kommer trä, virke samt aluminiumburkar och glasflaskor.

– Vår undersökning visar tydligt att kommunerna upplever att den marina nedskräpningen är ett stort problem, säger Anna Linusson, VD på Håll Sverige Rent. Med vår kampanj Kusträddarna vill vi sätta fokus på frågan och öka medvetenheten kring problemet.

Den 21 april organiserar Håll Sverige Rent Kusträddardagen på stränder – från Strömstad till Simrishamn. Så kom med – anmäl dig på www.kustraddarna.se

Avfallsmängderna i den kustnära miljön, på havsbotten och i den fria vattenmassan (inklusive havsytan), ska minska.

Så lyder förslaget på den miljökvalitetsnorm för skräp i havet, som Havs- och vattenmyndigheten föreslagit i sin remiss God havsmiljö. En miljökvalitetsnorm är en rättsligt bindande norm, som i det här fallet talar om den lägsta godtagbara miljökvaliteten för Nordsjön och Östersjön. Åtgärderna för att nå normerna kommer att presenteras i ett åtgärdsprogram, som i ett första steg ska vara klart 2015. Vilka åtgärder det handlar om är inte klart ännu.

Remissen God havsmiljö är det första stegen i genomförandet av havsmiljöförordningen (2010:1341), en förordning som för in EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG) i svensk lagstiftning. Remissen är uppdelad i två rapporter, en om vad som kännetecknar en god miljöstatus i respektive förvaltningsområde och en om miljökvalitetsnormer, samt ett förslag på en föreskrift.

Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus till år 2020. I remissen har Havs- och vattenmyndigheten bestämt vad som kännetecknar en god miljöstatus för en rad olika tillstånd i havet, bland annat för marint avfall. Den deskriptor som rör marint avfall (finns elva deskriptorer i EU:s direktiv) lyder ”Egenskaper hos och mängder av marint avfall förorsakar inga skador på kustmiljön och den marina miljön”

Enligt remissen saknas exakta kunskaper om i hur hög grad marint avfall orsakar skada på populations- och systemnivå. Men det är väl känt att marint avfall orsakar skada på individnivå, genom exempelvis insnärjning och kvävning. I avsaknad av exakt kunskap ska enligt myndigheten försiktighetsprincipen gälla, och de totala avfallsmängderna minskas. Först när kunskapen om de skadliga nivåerna finns kan kvantitativa gränser ersätta mål om långsiktigt minskade trender.

När det gäller nedskräpning av haven har EU tidigare bestämt (i havsmiljödirektivet) att god miljöstatus för kriteriet som rör avfall ska vara:

-          ”Mängden avfall, inklusive dess nedbrytningsprodukter, förorsakar inte skada på kustmiljön och den marina miljön”, samt

-          ”Avfall som påverkar eller kan antas påverka marina organismer negativt visar en långsiktigt minskande trend”.

Indikatorerna, som är specifika verktyg för att kunna mäta tillståndet i miljön, ska vara ”mängd avfall på referensstränder” och ”mängd avfall på havsbotten”.  För god miljöstatus för marina organismer saknas en svensk indikator.

För kriteriet om referensstränder har Havs- och vattenmyndigheten i det första steget enbart lagt förslag om förvaltningsområdet för Nordsjön, med motivet att ”befintliga övervakningsinsatser enbart möjliggör uppföljning av mängden avfall på stränder i Nordsjön”.

God miljöstatus för indikatorn ska enligt myndigheten vara att det genomsnittliga antalet föremål som noteras vid räkning av marint avfall i Bohuslän under perioden 2015-2010 ska vara signifikant lägre än det genomsnittliga antalet föremål som noterats under perioden 2010-2015. Ett alternativ är att antalet föremål visar en signifikant minskande trend av ett femårigt löpande medelvärde.

För mängden avfall på referensstränder längs Östersjöns kuster finns enligt förslaget en utvecklingsbar indikator.

För avfall på havsbotten är det svårt att sätta en rimlig gräns för god miljöstatus, en sådan kan sättas först 2018 med stöd av mätningarna som skett fram till dess.

Nu är 250 000 skräpplockare anmälda till årets Skräpplockardagar och vi hoppas på många fler innan våren är slut. En stor del av dem är förskolebarn som kanske inte plockar några jättemängder skräp men är väldigt bra förebilder för syskon och föräldrar.

I Skåne har aktiviteterna redan börjat. Lokaltidningen Lund rapporterade i helgen att Förskolan Mammuten i Gunnesbo varit ute på uppdrag. Och det är inte vilka barn som helst som är ute, utan medlemmar i Blixtpatrullen!

Blixtpatrullen blev mäkta populär genom vårt pedagogiska material ”Blixtpatrullens äventyr” som skickades till alla förskolor i Skräpplockardagarna 2011 tack vare ett bidrag från PostkodLotteriet. I år finns nya äventyr att hämta på www.skrapplockardagarna.se och vi hoppas att de kan ge inspiration till ännu fler uppdrag. Vi ser i alla fall fram emot att få se många rapporter om flygande mantlar över hela landet under våren!

Frusna och tappra statister på stranden i Baskemölla.

Christian in action.

Nu drar vi ut på sjön!

Pernilla på fiskebåten Vingarö

Vår skeppare Olle Viberg är med i Fishing for Litter – ett projekt som Håll Sverige Rent och KIMO Baltic Sea håller i tillsammans.

Yrkesfiskare Olle Viberg - vår skeppare och hängiven Fishing for Litter-medlem

Yrkesfiskarna som deltar i projektet Fishing for Litter tar med sig det skräp som fastnar i näten eller i trålen med in i hamn för vidare hantering. Nattens skörd i trålen var en tvättmaskin – full med flundror!

Nattens skörd - en tvättmaskin!

KIMO Baltic Sea

Andreas Frössberg från Håll Sverige Rent på båtmässan Allt för sjön i Stockholm

Den marina nedskräpningen är ett stort och reellt problem. Mängder med skräp hamnar i våra hav och sjöar varje år – skräp som skadar sälar, fåglar, fiskar och andra marina djur, skräp som förfular vår miljö och som skadar sjöfart och fiskenäringen.

På mässan visar Håll Sverige Rent även projektet Marlin – Baltic  Marlin Litter, ett samarbetsprojekt med fyra länder kring Östersjön, som går ut på att sätta fokus på marin nedskräpning, samla in fakta kring problemet och kommunicera problematiken till allmänheten.

Även projektet Fishing for Litter visas på mässan. Det är ett projekt som Håll Sverige Rent driver tillsammans med KIMO Baltic Sea, och som i korthet går ut på att yrkesfiskare tar med sig det skräp som fastnat i deras fiskeutrustningar med in i hamn.

Det är inte bara Håll Sverige Rent som för fram budskapet om marin nedskräpning. Mitt bland alla båtar och alla båttillbehör finns även Havs- och vattenmyndigheten, som också uppmanar folk att inte kasta skräp. Myndigheten lockar också människor att delta i kampanjen Kusträddarna – en kampanj som går av staplen på Kusträddardagen den 12 april.

Havs- och vattenmyndigheten på mässan Allt för sjön i Stockholm

Även Skärgårdsstiftelsen deltar med en skräpvinkel på mässan. Stiftelsen genomförde nyligen skräpdyk i några hamnar, och presenterar resultatet av dyken på båtmässan.

Cecilia Wibjörn från Skärgårdsstiftelsen framför sin skräputställning

I lördags var vi på plats på båtmässan i Göteborg för att lansera vår stora kampanj Kusträddarna. Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten samt artisten och skärgårdsbon Pernilla Andersson raggade vi kusträddare till den stora dagen den 21 april, då vi hoppas att massor med skräpplockare ger sig ut på stränder och manifesterar mot den marina nedskräpningen.

Läs mer