Håll Sverige Rents blogg

Idag publicerar Dagens Samhälle vår debattartikel om ansvaret för skräp i skogen. Här kan du läsa den i en något förlängd version:

Vem är egentligen skyldig att städa i naturen när någon okänd slängt saker där? Ingen vet och på många håll får skräpet ligga kvar medan kommunen och fastighetsägaren bråkar om vem som är ansvarig. Lagstiftningen som reglerar detta är ålderdomlig och mycket otydlig. Håll Sverige Rent kräver nu att de aktuella reglerna förtydligas och arbetas in i miljöbalken, så att det inte är någon tvekan om vem som ska städa längre.

Via Håll Sverige Rents mobilapplikation får vi varje vecka in rapporter på skräp som slängts i naturen över hela Sverige. Det är däck, gamla spisar, byggavfall, möbler,– ja i princip allt möjligt och ibland i stora mängder.

Självklart är det ett brott att skräpa ned i naturen. Men när det inte går att hitta gärningsmannen, vem ska städa då? Det visar sig vid en närmare granskning av lagstiftningen och den praxis som finns att det är mycket oklart.

Den lag som reglerar kommunernas renhållningsskyldighet har sitt ursprung i den kommunala renhållningslagen från 1970. Trots att reglerna har ett mycket nära samband med naturvårds- och avfallsbestämmelserna ligger de idag utanför miljöbalken. Inga större ändringar har gjorts i den här lagstiftningen de senaste 40 åren – trots att verkligheten är en annan idag än på 1970-talet.

Att oklarheten är ett stort problem bland både kommuner och fastighetsägare blev tydligt i arbetet med regeringsuppdraget för minskad nedskräpning, som Naturvårdsverket fick 2011 och som slutredovisades i början av april. I arbetet med regeringsuppdraget har Håll Sverige Rent bland annat tagit fram en vägledning för hur kommuner ska hantera omfattande nedskräpning, och i samband med det varit i kontakt med en mängd kommuner och fastighetsägare som varit förvirrade och frustrerade.

I en dom från Miljööverdomstolen från 2006 har domstolen kommit fram till att miljöbalken innehåller mycket begränsade möjligheter att förelägga en fastighetsägare om städning, samtidigt som möjligheten att förelägga kommunen att städa i naturen med stöd av gaturenhållningslagen är mycket begränsad, främst när det är motiverat av naturhänsyn. Konsekvensen är att skräpet i många fall ligger kvar i naturen, medan fastighetsägaren och kommunen tvistar om vem som ska städa. I vissa fall tvistar kommunen med kommunen.

I ett fall i Skåne har rättsläget lett till att miljö- och byggnadsnämnden förelagt den tekniska nämnden att städa, efter det att länsstyrelsen upphävt miljönämndens tidigare föreläggande mot fastighetsägaren. Den tekniska nämnden har nu överklagat miljönämndens beslut till länsstyrelsen. Och där ligger ärendet nu, sedan förra sommaren. Allt medan skräpet ligger kvar i fastighetsägarens skog, skräp som någon okänd person kastat där.

Nedskräpning i naturen skadar djur och växter och orsakar olägenheter för människor som vistas i skog och mark, och kan också leda till negativa konsekvenser för allemansrätten.

Det är orimligt att en lagstiftning baserad på regler från 1970 leder till att skräp ligger kvar i naturen år efter år, på grund av att det inte går att reda ut vem som ska städa. Situationen är ohållbar och det är dags för regeringen att se över lagstiftningen.

Anna Linusson,

VD, Stiftelsen Håll Sverige Rent

Åland kan bli först ut i Östersjön att förbjuda plastpåsar, enligt ett förslag från Östersjöfonden på Österjöns dag. Anledningen är den ofattbart stora marina nedskräpningen. Runt 10 miljoner ton avfall hamnar i våra hav varje år varav det mesta är plast. Att förbjuda plastpåsar är både en konkret handling som minskar nedskräpningen och en viktig markör för att visa på problemet med plast i våra hav.

I fredags var det Östersjöns dag, vilket firades av Östersjöfonden, en oberoende stiftelse med säte på Åland. Håll Sverige Rent var på plats med Jessica Ångström, verksamhetsansvarig för vårt arbete med havsfrågor.  Hon berättade om plasten som skräpar ned våra hav och om vårt projekt Marlin, där vi mäter skräp på 25 stränder runt Östersjön. Resultatet från mätningarna visar att det finns ett skräp för varje steg du tar på en Östersjöstrand (133 skräp/100 meter).

På Östersjöns dag var plasten ett hett diskussionsämne, inte minst eftersom våra hav sakta fylls med plast och förvandlar våra hav till världens största plastsoptipp. Att 50 procent av plastavfallet idag läggs på deponi visar att den förbrukade plasten idag inte har något värde – ett enormt resursslöseri.

Läs också artikel i Nya Ålandstidningen.

Häromveckan fick vi besök av en delegation, bestående av representanter från olika departement, lärare, kommuner och NGO:s från Mongoliet. De var i Sverige för att studera hur vårt skolsystem fungerar, och framförallt hur vi jobbar med lärande för hållbar utveckling genom bland annat vårt Grön Flagg. Syftet med besöket är att få inspiration till arbetet med Eco-Schools (motsvarande Grön Flagg) i Mongoliet.

Delegationen från Mongoliet utanför vårt kontor

Vi berättade om bland annat om hur vi hela tiden kopplar arbetet med hållbar utveckling mot läroplanen och hur skolor och förskolor kan använda vårt pedagogiska material. Vi ordnade också två studiebesök för våra långväga gäster. De fick hälsa på i Hägerstenshamnens skola och i Lövhamra Natursförskola.

Vi har tagit hjälp av vår kompis Isabelle McAllister för att bygga en utställning om skräp i havet, för att berätta om hur förfärligt mycket skräp som finns i våra hav. Utställningen hade premiär på Båtmässan i Göteborg förra veckan.

Mer skräp än fisk i fångsten.

Isabelle kom och pysslade med skräp.

Fiskar i nät...

Vår vd som yrkesfiskare!

Utställningen är framtagen inom ramen för projektet Fishing for Litter, i samarbete med Kimo Baltic Sea.

I Dalarnas nya regionala avfallsplan finns mål för minskad nedskräpning med. Och för 2014 finns en åtgärd angående nedskräpning med i planerna, vilket gör kommunerna i Dalarna till några av de första i landet att koppla ihop nedskräpning med den nya nationella avfallsplanen.

Häromdagen var Emma Martinelle och Tomas Thernström från oss på Håll Sverige Rent på plats i Dalarna för att berätta om den nya vägledning kring nedskräpning för kommuner som Naturvårdsverket kommer att presentera i april, och om vilka rutiner för att kunna hantera nedskräpningsärenden som kan behövas.

Seminariet var välbesökt med cirka 35 tjänstemän och politiker från 15 Dalakommuner. Förhoppningsvis kan vi ska kunna genomföra liknande regionala träffa runt om i Sverige, med start i höst.

I avfallsutredningen finns nedskräpning beskrivet på ett flertal ställen ur ett problemperspektiv. Ett exempel är att problemet med nedskräpning kring återvinningsstationer och återvinningscentraler är väl beskrivet i utredningen. Men när det kommer till lösningar saknas förslag. Det skriver Håll Sverige Rent i sitt remissvar till utredningen ”Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering. Betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56”.

Håll Sverige Rent saknar också nedskräpningsaspekten i den föreslagna förordningen om producentansvar och förpackningar. Det saknas helt krav på producenten när det gäller förpackningar som skräpar ner, vilket Håll Sverige Rent anser vara en brist. Nedskräpningsperspektivet borde finnas med i kapitlet med krav på förpackningars utformning. Det kan exempelvis ske genom att ställa krav på förpackningar som är avsedda att förvara dryck, mat eller annan konsumtion utanför hemmet så att förpackningarna enkelt kan förvaras i en ficka eller väska på väg mot en papperskorg eller återvinningsstation.

Håll Sverige Rent anser också att producenternas ansvar för information om förpackningars miljöpåverkan bör förtydligas i förordningen, för att minimiera risken att förpackningar hamnar som skräp.

Utredningen har även tittat på om den negativa effekten på miljön från förpackningar och förpackningsavfall har minskat. Här saknar Håll Sverige Rent förslag och åtgärder när det gäller förpackningar och nedskräpning. Utredaren påpekar att konsumtionen har ökat och konsumtionsmönstren har ändrats. Eftersom allt mer mat och dryck konsumeras utanför hemmet är en konsekvens av de förändrade konsumtionsmönstren att allt fler förpackningar hamnar som skräp på gator, torg, parker och i naturen. Utredningen borde ha utrett även nedskräpning ur detta perspektiv.

Håll Sverige Rent skriver vidare i sitt remissvar att ett insamlingssystem baserat på materialströmmar skulle vara att föredra för att minska nedskräpningen, förutsatt att fraktionerna samlas in tillräckligt utsorterade för återvinning.

Att nedskräpningsfrågan är en viktig fråga som berör många blev tydligt på vår stora kommunkonferens förra veckan.

Hans Wrådhe och Linn Åkesson från Naturvårdsverket diskuterar med Marie Falk från Göteborgs Stad

Först ut på konferensen var Hans Wrådhe, som arbetar som enhetschef på Naturvårdsverket. Han berättade om den nya vägledning till kommunerna, som är tänkt ge stöd i det strategiska arbetet mot nedskräpningen. Naturvårdsverket rekommenderar bland annat kommunerna att utarbeta planer mot nedskräpningen, som bör vara kopplade till den nationella avfallsplanen. En sådan plan kan innehålla:
- kartläggning och mätning
- mål och åtgärder
- organisation
- kommunikation och erfarenhetsutbyte
- budget och till sist
- uppföljning

Efter Hans Wrådhe var det Sanna Due Sjöström, handläggare på Naturvårdsverket. Sanna betonade att det är viktigt att arbeta aktivt för att förebygga nedskräpning. Hon berättade också det nya målet för att minska nedskräpning i den nya nationella avfallsplanen. Vidare visade Sanna vad kommunerna har att förvänta av Naturvårdsverket i samband med det regeringsuppdrag som gavs 2011 och som ska vara slutrapporterat 2013. Naturvårdsverket kommer då att vägleda kommuner, ta fram och tillgängliggöra skräpmetoder i samarbete med Håll Sverige Rent, följa upp det nationella målet samt revidera föreskriften om innehåll i avfallsplanen så att den kompletteras med krav på nedskräpning. Och vad kan då kommuner göra, enligt Sanna Due? Jo – ta del av vägledningen, prioritera nedskräpningsfrågan, Utveckla samarbetet mellan olika delar i kommunen, dialog och erfarenhetsutbyte med andra kommuner samt genomföra aktiviteter mot nedskräpning.

Linn Åkesson, jurist på Naturvårdsverket, berättade sedan om de lagar och regler som finns kring nedskräpning. Förutom en genomgång av befintliga paragrafer berättade Linn även om en rad intressanta rättsfall på området, bland annat om då hö har betraktats som skräp.

Efter lunch var det dags för en genomgång av de metoder för mätning och kartläggning som Håll Sverige Rent tagit fram med stöd av Naturvårdsverket och i samarbete med Statistiska Centralbyrån. De metoder som presenterades var de för tätorter (stora, mellanstora och mindre städer), för parker och grönområden samt för stränder. Även den mobilapp som Håll Sverige Rent tagit fram för kunna rapportera om nedskräpning presenterades.

Marie Falk och Ingvar Brattefjäll från Årets kommun – Göteborg – berättade sedan om sitt mycket framgångsrika arbete mot nedskräpning. Kampanjen heter ”Tänk!”, som är en del i samverkansorganisationen ”Trygg, vacker stad”.

Hans Skoglund, affärsutvecklare Borås Energi och Miljö samt Sjuhärads kommunalförbund, berättade sedan om hur de har kopplat sin avfallsplan till en plan för minskad nedskräpning. Staden har som mål i avfallsplanen att minska nedskräpningen med 50 procent till år 2020. Staden mäter skräpmängder för att kunna följa upp och arbetar proaktivt med förebyggande åtgärder för att minska nedskräpningen.

På tur stod Claes Thunblad, som nyligen lämnat Stockholm stad och istället börjat arbeta som kommunpolitiker i Järfälla. Han berättade om de olika perspektiven – tjänsteman, medborgare och politiker och hur man enklast kan få ihop de tre världarna. Hans slutsats var bland annat att det är viktigt att synliggöra, kommunicera och engagera. Hans tips var många och några var: genomför skräpmätning, håll Skräpplockardagar, sök samverkan, kommunicera det egna ansvaret, var proaktiv i kontakten med media och planera arbetet.

Sist ut var Carina Lundeholm från Jönköping, som berättade om stadens samverkanskampanj ”Rena rama Jönköping”. Lokalt projekt mot nedskräpningen i city, som startade våren 2010 i samverkan med tekniska kontoret och fastighetsägare och som drivs av reklambyrån CCJ på uppdrag av Jönköping City.

Skrotbåtar var temat på vår workshop i måndags. En sak som deltagarna var överens om var att det är viktigt att det är kostnadsfritt att lämna in sin båt för återvinning. På så sätt förebygger vi att problemet uppstår genom att skrotbåtar hamnar i naturen och skräpar ner.

Deltagarna på skrotbåtsworkshopen diskuterar

I Finland fungerar detta genom att ett avfallsbolag tar emot båtar gratis medan båtägaren står för transporten till speciella uppsamlingsplatser som finns över hela landet. Detta var alla deltagarna var positiva till. Deltagarna föreslog även att ett producentansvarssystem eller miljöavgifter skulle kunna lösa den ekonomiska frågan med båtskrotning.

En rad aktörer från bland annat båtbranschen, avfallsbranschen, försäkringsbranschen, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen deltog i workshopen. Syftet med diskussionerna var att identifiera problemen med skrotbåtar och hur stora dessa är när det gäller nedskräpning och andra miljöproblem, samt att diskutera återvinning av material på en båt och vilka lösningar som kan finnas för att ta hand om skrotbåtar på ett effektivt och miljöanpassat sätt.

Johan Dahlbeck på Malmö Högskola beskriver i en ny avhandling att vi behöver ställa frågor kring hur normativ undervisningen i förskolan kan vara. Är det så att läroplanen föreslår att vi ska undervisa förskolebarnen till vissa etiska ställningstagande? I sin avhandling skriver han om erfarenheter från en Grön Flagg-förskola och att de arbetar med Grön Flagg.

Det är kul att läsa om att vi på Håll Sverige Rent är på rätt spår gällande att få en mer hållbar skola och förskola beskriven i Dahlbecks forskning. Att arbeta med Grön Flagg är att ta steget från att arbeta med den normativa undervisningen till att undervisa utifrån lärande för hållbar utveckling. Detta lärande handlar om att inte ha givna svar på frågor utan att utgå från det eleven eller barnet är intresserat av och sedan följa tankebanorna hos eleven/barnet. Barnet får då själv formulera problem och/eller frågeställningar och utifrån det hitta svar eller nya frågor utifrån valt område. På så sätt kan skolan och förskolan komma längre bort från en normativ undervisning.

Genom att arbeta med denna typ av lärande uppfyller skolan eller förskolan de mål som läroplanen skriver om nämligen: kritiskt tänkande, konsekvenstänkande, diskussionsduglighet, letande av information med mera. Grön Flagg har under 2012 genomgått stora förändringar där det nu har blivit ännu tydligare att, genom att arbeta med Grön Flagg så förstärker skolan/förskolan sitt arbete med inflytande och delaktighet. Det uppdaterade Grön Flagg stöttar också verksamheten att arbeta med de mål som läroplanen sätter upp. Gå gärna in på www.hsr.se/skola för att läsa mer.

Håll Sverige Rents webbplats Skräpplockardagarna 2012 vann i onsdags pris för bästa ämneswebbplats i tävlingen Svenska Publishing-Priset. Dessutom vann stiftelsen Videopriset för extra bra videoanvändning på webbplatsen för de animerade filmer om skräpproblematiken.

Statyetterna för Publishing-Priset

Så här glada blev vi!

Thomas Morén, Construct It, Johanna Nordin, Håll Sverige Rent och Petra Holgersson, Håll Sverige Rent