Skräp är inte bara skräp – rapport från Bryssel

Karmenu VellaFörra veckan höll vårt nätverk Clean Europe Network sin stora årliga konferens i Bryssel. Keynote speaker var ingen mindre än EU:s miljökommissionär Karmen Vella. Några av slutsatserna i miljökommissionärens tal var att beslutsfattare och lagstiftare måste involveras för att komma tillrätta med nedskräpningen. Det är också en fråga för nationella myndigheter och industrin, och det är av yttersta vikt att alla medborgare blir involverade. I EU, liksom över allt annars, har alla ett ansvar för att förebygga nedskräpningen. Han poängterade också att förpackningsindustrin har ett särskilt ansvar, eftersom runt 60 procent av plastskräpet består av förpackningar. För att lösa det problemet måste förpackningsindustrin bli en del av lösningen. Karmenu Vella avslutade sitt tal med att säga att skräp inte bara är skräp. Det är ett tecken på hur vårt samhälle fungerar. Det handlar inte bara om rena parker och stränder. Mängden skräp reflekterar hur vi ser på våra konsumtionsvanor. Här kan du läsa hela talet: http://ec.europa.eu/commission/2014-2019/vella/announcements/stop-litter-now-summit-organised-clean-europe-network-brussels_en

Clean Europe Network har genomfört en undersökning EU:s medlemsländers lagstiftning kring nedskräpning, som presenterades på konferensen. Det som kan konstateras är att alla medlemsländer har olika lagstiftning. I de flesta länder är det en liten förseelse att skräpa ner, i några är det ett brott. En slutsats som drogs i undersökningen är att även i fall det finns ett förbud eller en bot mot att skräpa ner är det ingen medlemsstat som tillämpar lagen i någon större utsträckning. I Amsterdam till exempel utfärdades 4 böter år 2012.

På konferensen diskuterades även det nya förslaget kring nedskräpning i EU:s avfallsdirektiv, där det bland annat konstateras att nedskräpning har en skadlig påverkan på miljön och för medborgarnas hälsa, och de höga städkostnaderna är en onödig utgift för samhället.

En rad olika länders olika kampanjer presenterades – många roliga och finurliga initiativ ute bland våra medlemsländer! Här hittar du allas presentationer: http://www.cleaneuropenetwork.eu/en/stop-litter-now-summit/auo/

Nedskräpning med i EU-regler för första gången

För första gången någonsin finns ett lagförslag där nedskräpning är med i EU:s avfallslagstiftning. Redan i skälen till  förslaget till nytt avfallsdirektiv skriver EU-kommissionen att nedskräpning har en skadlig påverkan på miljön och på människors välbefinnande och att kostnaderna för att städa är onödiga för samhället.

I förslaget till nytt EU-direktiv om avfall står vidare att alla medlemsstaters nationella avfallsplaner ska inkludera åtgärder för att bekämpa alls slags nedskräpning och åtgärder för att städa upp alla typer av skräp. Dessutom vill kommissionen att länderna delar goda exempel kring hur de bekämpar nedskräpning.

EU-kommissionen vill också att de producenter som omfattas av producentansvar, och vars produkter hamnar som skräp, ska informera om förebyggande av nedskräpning till de som använder produkterna.

Alla länder ska också förbjuda nedskräpning och även införa straff för de som bryter mot förbudet att skräpa ner.

Dessutom föreslås att avfallet från städning av gator, innehåll i papperskorgar och avfall från parker ska ingå i definitionen för kommunalt avfall.

EU-kommissionen skriver även i paketet för en cirkulär ekonomi att FN:s hållbarhetsmål om en betydande minskning av marint skräp till 2025 ska uppnås.

Se Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Directive 2008/98/EC on waste, COM(2015) 595

Producenter får utökat ansvar för nedskräpning

Producentansvaret utökas till att producenterna finansiellt ska stöda förebyggande av nedskräpning och initiativ för skräpplockning. Det är ett av förslagen kring ändrat avfallsdirektiv som EU-kommissionen föreslagit i samband med sitt meddelande om övergången till en cirkulär ekonomi.

I somras kom EU-kommissionen med ett meddelande om cirkulär ekonomi. I meddelandet presenteras mål och initiativ som ska leda till en omställning från en ekonomi som utgår från en linjär modell till ett kretsloppssamhälle – eller en så kallad cirkulär ekonomi.

I meddelandet finns också mål och initiativ som syftar till öka resurseffektiviteten på avfallsområdet, bland annat genom höjda målnivåer för materialåtervinning. I meddelandet föreslår kommissionen även ett mål om att minska den marina nedskräpningen med 30 procent fram till år 2020 för de tio vanligaste skräpföremålen som hittas på stränderna samt för fiskeutrustning som hittas till havs.

Flera av målen på avfallssidan konkretiseras i förslag om ändring av flera direktiv, och i några av ändringarna i direktivet regleras nedskräpning.

Kommissionen skriver först i sina skäl som en punkt att:

”Nedskräpning, särskilt med plast, har direkt och negativ inverkan på miljön, och de höga saneringskostnaderna är en onödig belastning för ekonomin. Detta problem kan lösas med hjälp av särskilda åtgärder i avfallshanteringsplanerna, finansiellt stöd från producenter inom programmen för utvidgat producentansvar och korrekt efterlevnadskontroll av de behöriga myndigheterna.”

Det första förslaget där avfallsdirektivet ändras är att åtgärder för att bekämpa nedskräpning ska finnas med i de nationella avfallsplanerna. I den svenska avfallsplanen för 2012–2017 som Naturvårdsverket ansvarar för finns åtgärder för nedskräpning med.

Det andra förslaget kring ändring av avfallsdirektivet rör producentansvaret. Här har kommissionen för det första föreslagit en ny punkt som tydligare definierar vad producentansvaret innebär som lyder:
Utökat producentansvar: producentens operativa och/eller finansiella ansvar för en produkt, utvidgat till att även omfatta ledet efter konsumentledet.”
För det andra har kommissionen föreslagit en ny bilaga till direktivet, som innehåller minimikrav för producentansvar. Ett av minimikraven innebär att producenterna ska stöda förebyggande av nedskräpning och initiativ för skräpplockning.

De föreslagna regeländringarna innebär att producenterna i framtiden ska vara med och finansiera åtgärder för att minska nedskräpningen i EU – både det förebyggande arbetet och skräpplockaraktiviteter.

/Petra Holgersson

Med Hand in Hand i Indien

Enorm hetta, varm gästfrihet och trafikkaos är nog de tre starkaste intrycken efter en vecka i Chennai, Indien. Ett fjärde är förekomsten av skräp. Nästan överallt ligger det skräp. Men som tur är finns det organisationer som Hand in Hand India, som med ett starkt engagemang arbetar professionellt med att minska nedskräpningen och med att utveckla metoder för ta hand om avfallet på ett bra sätt. Med projektet Solid Waste Management jobbar organisationen aktivt både med att försöka förändra attityder och beteenden hos befolkningen och med att samla in hushållsavfall i fraktioner för att kunna ta hand om det genom att till exempel kompostera. Organisationen samarbetar även med lokala politiker och tjänstemän.

I ett unikt projekt som finansieras av PostKodLotteriet ska nu Håll Sverige Rent och Hand in Hand India samarbeta kring dessa frågor.

Rally för att uppmärksamma och uppmana människor att inte skräpa ned och att sortera sitt avfall

Ett ”rally” i Chennai, Indien. Ett demonstrationståg för att uppmana människor att inte skräpa ned och att sortera sitt avfall.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Några av de fantastiska medarbetarna på Hand in Hand India som medverkade i rallyt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Skyltar till rallyt

Skyltar till rallyt handmålas

 

 

 

 

 

 

 

Besök på komposteringsanläggning samt biogasanläggning i Mamalapuram, Indien.

Besök på komposteringsanläggning samt biogasanläggning i Mamallapuram, Indien.

EU-val och den marina nedskräpningen

Plastskräp i haven är ett av våra stora miljöproblem. Två av kandidaterna till EU-parlamentsvalet på söndag har valt att lyfta frågan. Det är dels Isabella Lövin (mp) som vill stoppa all plast i våra hav, och som har tagit fram fem förslag på hur all plast i hela EU ska återvinnas. Dels är det Cecilie Tenfjord-Toftby (m), som skrivit en debattartikel om att den marina nedskräpningen kräver kraftiga åtgärder, och att det måste ske nu.

Isabella Lövin

Isabella Lövin (mp) på Kusträddardagen

Cecilie

Cecilie Tenfjord-Toftby (m) med personal på Kusträddardagen

 

 

Båda kandidaterna deltog tillsammans med tusentals andra Kusträddare i Håll Sverige Rents årliga Kusträddardag den 10 maj.

Håll Sverige Rent föreslår en avgift på plastpåsar

I sitt remissvar om EU:s förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar föreslår Håll Sverige Rent att en avgift införs på alla plastpåsar. Syftet är att minska nedskräpningen och öka återanvändningen.

För att komma tillrätta med nedskräpningen av plastprodukter har EU-kommissionen har nyligen föreslagit att användningen av tunna plastbärkassar ska minska, och att medlemsstaterna ska vidta åtgärder så att detta sker. Enligt förslaget kan åtgärderna vara nationella minskningsmål, ekonomiska styrmedel eller saluföringsrestriktioner.

Den svenska regeringen höll nyligen ett remissmöte för att samla in idéer om vilka åtgärder som skulle kunna genomföras i Sverige för att leva upp till förslagets syften. Regeringens skriver i sin preliminära ståndpunkt inför remissmötet att Sverige redan har styrmedel på plats för plastpåsar genom producentansvaret för förpackningar. Regeringen skriver också att det är viktigt att använda livscykelperspektivet när man bedömer kassarnas miljöpåverkan och vilka alternativa effekter som kan uppstå om man vidtar åtgärder endast mot tunna plastbärkassar.

Håll Sverige Rent stödjer delvis EU:s förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar, men anser att produktionen av alla plastpåsar bör minska ur ett resursperspektiv. I remissvaret skriver Håll Sverige Rent att det också är viktigt att själva designen av plastpåsarna ska eftersträva ökade möjligheter för återanvändning. Det behövs en mer generell skrivning som omfattar alla plastpåsar. Det finns en risk för suboptimering om enbart tunna plastbärkassar omfattas, eftersom producenterna skulle kunna öka tjockleken på plastpåsarna för att komma undan avgiften, vilket skulle leda till ökad användning av plast.

Håll Sverige Rent föreslår att Sverige inför en avgift för plastpåsar. Avgiften ska verka förebyggande för att minska slentriankonsumtionen av plastpåsar, och den ska användas till att bygga upp en fond som kan finansiera förebyggande insatser mot nedskräpning och för en ökad återvinning. Det är angeläget att plastpåsar inte är gratis, och en avgift sätter ett värde på en produkt som leder till ett ökat upplevt värde, vilket ökar återanvändningen och leder till minskad nedskräpning. Håll Sverige Rent understryker att avgiften på plastpåsarna inte ska tillfalla handlaren, som den gör i många fall idag. Vinstmarginalen på plastpåsar är många gånger hundra procent, och incitamentet att minska användningen av plastpåsar saknas då helt hos handlaren.

40-tal länder på skräpkonferens i Kosovo

1_foto_nele-hendrikson_06

Foto: Nele Hendrikson

Den 6-9 februari deltog Håll Sverige Rent på Let´s Do It Worlds årliga konferens för organisationer och gräsrotsrörelser som arbetar för en renare värld utan skräp.

Ett 40-tal länder var representerade på konferensen i Kosovo. Värdlandet hade satt ihop ett gediget program med föreläsare, workshops, goda exempel och konferensen avslutades med en fantastisk gala med en catwalk från en lokal modeskola där eleverna hade gjort klänningar från avfall och restprodukter.

Det bästa från hela helgen var nog att se allt det engagemang som finns runt om i världen för att motverka nedskräpning, säger Tomas Thernström från Håll Sverige Rent som var på plats i Kosovo.

Vad ska vi göra med allt skräp i havet?

Midway bild

Bild från Chris Jordans film Midway

I onsdags bjöd vår systerorganisation Hold Norge Rent in till en konferens om Marin forsøpling – om växande mängder sopor som spolas upp längs med den norska kusten, samma sopor och skräp som drabbar Bohuslän. Här följer en rapport från Håll Sverige Rents verksamhetsansvarig för marint skräp: Jessica Ångström.

Konferensen i Norge bjöd på en resa till platser där få människor satt sin fot – men där spåren från vår konsumtion och produktion av plast är påtaglig. Från Björnön i norra Ishavet till de stora ansamlingarna av skräp i mitten av Stilla havet och ön Midway. Fotografen Chris Jordans film om albatrossfåglar som häckar bland sopor och där föräldrarna matar sina fågelungar med skräp gjorde publiken mer ledsen än arg. Ön är full av små högar av små plastbitar, dvs maginnehållet från döda fåglar och det enda som finns kvar när kropparna tynat bort.

Skräpet gör något med oss människor. Studier visar att nedskräpade miljöer faktiskt kan plocka fram det sämsta hos oss – som ökad nedskräpning och vandalisering. Det urholkar värdet av den miljö och natur vi besöker. Men miljöförstöringen kan också väcka sorg och ilska – som vi kan vända till något positivt. En övertygelse om att vi tillsammans måste göra något!

Ett genomgående tema under konferensen handlade om vad vi alla kan göra för att ta hand om skräpet och öka återvinningen genom att stänga de svarta hål där avfallet blir skräp och delta i strandstädningar. Men diskussionerna om förebyggande insatser som utbildning och attitydförändringar gällande vår produktion och konsumtion av plast och förpackningar uteblev.

I år kommer den norska Strandrydderdagen arrangeras samma dag som vår Kusträddardag i Sverige – 10 maj. EUs miljökommissionär har utsett 10 maj till Clean-Europe Day och från flera håll riktas alltså blickarna mot havet – och allt det skräp ute till havs – som ingen tar ansvar över. Kusträddarna är ett sätt att manifestera mot den marina nedskräpningen genom att tillsammans skapa opinion – och samtidigt göra världen lite vackrare!

Förbud mot tunna plastpåsar möjligt

gul liten plastpåseMer än 8 miljarder plastbärkassar slängdes under 2010 i EU – påsar som samlas i vår miljö, framförallt som marint avfall. Under senare år har marint avfall erkänts som en central global utmaning och det finns en stor anhopning av skräp i Europas hav. Nu vill EU att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att minska användningen av tunna plastpåsar, så att nedskräpningen minskar.

Den svenska regeringen är positiv till förslaget, och skriver i en promemoria att förslaget är ett viktigt bidrag till ansträngningarna att minska plastavfallet i den marina miljön. Regeringen skriver också att det är viktigt att använda livscykelperspektivet och även analysera vilka konsekvenser som kan uppstå om åtgärder endast vidtas mot tunna plastbärkassar. Det kan också behövas ytterligare kan behövas på EU-nivå för att minska föroreningen av mikroplaster i haven.

Enligt direktivförslaget ska medlemsländer inom två år vidta åtgärder, och dessa kan bestå av nationella minskningsmål, ekonomiska styrmedel och saluförningsrestriktioner.

Målet för förslaget är att begränsa de negativa effekterna på miljön, särskilt i fråga om nedskräpning, och att uppmuntra förebyggande av avfall och en mer effektiv resursanvändning.

En del medlemsländer har redan strategier för att minska användningen av plastbärkassar, till exempel genom prisåtgärder, avtal med detaljhandeln eller informationskampanjer, åtgärder som gett blandade resultat. Sverige har styrmedel för plastpåsar genom producentansvaret för förpackningar. Trots det förekommer problem med nedskräpning, vilket leder till att regeringen anser att det finns skäl att se över den användning av plastkassar som finns i Sverige.

Full fart på kampanjen om allemansrätten

Kampanjen ”Var rädd om din arena” rullar på i full fart. Fler än 1100 personer har skrivit under allemansrättens Code of conduct och allt fler förbund och organisationer är med och stöttar kampanjen. Senast in var Svenska vågsurfingförbundet, som stöder kampanjen genom att sprida information om allemansrätten till sina medlemmar.

Vi är också glada och stolta över vår senaste talesperson och hjälte – trailrunnern i absoluta världstoppen: Emelie Forsberg.  

emelie_forsberg

Var med och sprid kampanjen du också – skriv under allemansrättens Code of conduct och sprid budskapet på Facebook och Twitter. Eller varför inte blogga om kampanjen – vi har ställt samman några texter som kan hjälpa dig på traven! Vi har också tagit fram en toppbild till din Facebook-sida – byt gärna ut den! Så här ser det ut på vår talesperson Renata Chlumskas Facebooksida:

Renata FB

Och missa inte filmerna, där några av våra talespersoner berättar om vad allemansrätten betyder för just henne eller honom.

Kampanjen riktar sig till alla som använder naturen som sin arena – alltså alla som är ute i naturen och springer, cyklar, kitar eller bara sitter på en sten och filosoferar. Utan allemansrätten – ingen arena.

Sida 1 av 11

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén